Varför har vi marktvist?
Tomas Cramer skrev år 2005 i http://vinterstierna.org/vinterstierna2/511_ssallskapet.html
"ILO 169 vill alltså stärka urfolkens rätt till sina markområden och det är icke en konvention för en viss näring utan det är en konvention för folk och alltså av global räckvidd. Så när Sverige hanterar det här, så får ju Sverige försöka leva upp till sin reputation som världssamvete och en sorts moralisk likriktare för världen, som man ju kanske särskilt under Palmes tid uppträdde som. Urfolken i världen är ca 350 miljoner, så prejudikaten är viktiga globalt."
Regeringen gör ILO 169 till en markfråga. Så mycket gräl och besvärligt det blev! ILO 169 kan vi inte ha.
I Uppdrag Granskning säger hon att "efter jul" kommer underlagen till beslut. Flera utredningar läggs fram uner våren 2006. Sedan får ett beslut tas under nästa mandatperiod, Svenska riksdagens, alltså.
Vad är syftet? Att undvika att markfrågan blir en valfråga i norr? Man vågar inte tappa röster i norr genom att verka för en marktvistlösning i ILO 169:s anda. Man vågar inte gå Norgevägen?
Eller - är det något jag inte förstår?
"ILO 169 vill alltså stärka urfolkens rätt till sina markområden och det är icke en konvention för en viss näring utan det är en konvention för folk och alltså av global räckvidd. Så när Sverige hanterar det här, så får ju Sverige försöka leva upp till sin reputation som världssamvete och en sorts moralisk likriktare för världen, som man ju kanske särskilt under Palmes tid uppträdde som. Urfolken i världen är ca 350 miljoner, så prejudikaten är viktiga globalt."
Regeringen gör ILO 169 till en markfråga. Så mycket gräl och besvärligt det blev! ILO 169 kan vi inte ha.
I Uppdrag Granskning säger hon att "efter jul" kommer underlagen till beslut. Flera utredningar läggs fram uner våren 2006. Sedan får ett beslut tas under nästa mandatperiod, Svenska riksdagens, alltså.
Vad är syftet? Att undvika att markfrågan blir en valfråga i norr? Man vågar inte tappa röster i norr genom att verka för en marktvistlösning i ILO 169:s anda. Man vågar inte gå Norgevägen?
Eller - är det något jag inte förstår?
Vad är löften värda?
Ann Christine, I augusti sade du i sametinget att du marktvisterna skulle vara lösta till jul. (OK, du har kanske blivit felciterad!)
Nu är det jul!
Jag tittar på Sameföreningen I Stockholms hemsida, avdelningen Samiska nyheter. http://www.stockholm.sapmi.net/samiskanyheter.asp och det har inte kommit någon lösning.
Förhandlingar pågår fortfarande, läs själva. http://www.atl.nu/Article.jsp?article=32971. Renskötarna betalar för dåligt. Att odla älg skulle vara mer lönsamt. Är det där som skon klämmer?
Läs här Skogsstyrelsens rapport på vilka grunder man skulle kunna sätta priser.
http://www.svo.se/episerver4/dokument/sks/aktuellt/press/2005/Rapport%20renbetearrende.pdf
Läste någonstans att i Norge har en del markägare kommit till slutsatsenatt det skulle vara mer lönsamt att satsa på älgjakt än att försöka få fram rakväxande skog på de starkt sluttande fjorddalarna.
Här är i alla fall ett sansat försök till beskrivning av vad det handlar om.
http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=1811
Inge - inte så sansad efter att ha sett Uppdrag Granskning på video idag,
Nu är det jul!
Jag tittar på Sameföreningen I Stockholms hemsida, avdelningen Samiska nyheter. http://www.stockholm.sapmi.net/samiskanyheter.asp och det har inte kommit någon lösning.
Förhandlingar pågår fortfarande, läs själva. http://www.atl.nu/Article.jsp?article=32971. Renskötarna betalar för dåligt. Att odla älg skulle vara mer lönsamt. Är det där som skon klämmer?
Läs här Skogsstyrelsens rapport på vilka grunder man skulle kunna sätta priser.
http://www.svo.se/episerver4/dokument/sks/aktuellt/press/2005/Rapport%20renbetearrende.pdf
Läste någonstans att i Norge har en del markägare kommit till slutsatsenatt det skulle vara mer lönsamt att satsa på älgjakt än att försöka få fram rakväxande skog på de starkt sluttande fjorddalarna.
Här är i alla fall ett sansat försök till beskrivning av vad det handlar om.
http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=1811
Inge - inte så sansad efter att ha sett Uppdrag Granskning på video idag,
Lappskatteland - 11 km von oben
I julhelgen stiftade jag bekantskap med Google Earth - en satellitbildsnavigator. Man kan med den zooma in sig på en del av jordklotet för att kolla hur det ser ut hemma på gården, hos någon bekant eller granne. Norrbottningar kan man dock inte komma nära för det saknas högupplösta bilder därifrån. Efter lite bök kan man också definiera inzoomade närbildsvyer i ett antal platsreferenser i programmet. När det är gjort kan man "flyga" mellan olika platser på globen.
Det slutar inte bara med det. Man har själv möjlighet att lägga in överlagrade bilder av ex vis kartor och hus. Klicka på bilderna nedan från Stentorp, Arjeplog, ett historiskt lappskatteland. På den högra bilden syns en rengärda tydligt på den överlagrade fastighetskartan från 1900 ca.
11 km höjd. 
572 meters höjd.
Ett mera modernt lappskatteland finner vi här nedan. En sameby, siita, är väl närmast att jämföra med en ekonomisk förening som en bostadsrättsförening utgör. Varje familj har sin bostadsrätt, "lappskatteland". Man brukar sitt lappskatteland, kan köpa och sälja rätten att bruka det, men ägandeskapet är samebyns.
177 meters höjd.
Vill du åka själv? Hör av dig med en kommentar och epostadress så skickar jag en kml-fil.
Är jämförelsen riktig?
Inge - vars grannar är aningslösa om att de bor granne med ett lappskatteland!.
Det slutar inte bara med det. Man har själv möjlighet att lägga in överlagrade bilder av ex vis kartor och hus. Klicka på bilderna nedan från Stentorp, Arjeplog, ett historiskt lappskatteland. På den högra bilden syns en rengärda tydligt på den överlagrade fastighetskartan från 1900 ca.
11 km höjd. 572 meters höjd.Ett mera modernt lappskatteland finner vi här nedan. En sameby, siita, är väl närmast att jämföra med en ekonomisk förening som en bostadsrättsförening utgör. Varje familj har sin bostadsrätt, "lappskatteland". Man brukar sitt lappskatteland, kan köpa och sälja rätten att bruka det, men ägandeskapet är samebyns.
177 meters höjd.Vill du åka själv? Hör av dig med en kommentar och epostadress så skickar jag en kml-fil.
Är jämförelsen riktig?
Inge - vars grannar är aningslösa om att de bor granne med ett lappskatteland!.
Ett renpiss bort
Min hustru är från Finland. Vi har ett stort gemensamt etymologiskt intresse. Man kan aldig bli fullärd i språk - inte ens sitt eget. Vi funderar ofta på ords ursprung och dess egentliga inre betydelse och jämför med finskan som ofta, när den blir överförd till svenska, (min hustru gillar inte att översätta) ter sig så mustig. En konversation i julhelgen gick så här där det ena gav det andra:
Vi kom in på TV-progam att bevaka under julhelgen. Jag frågade om hon hade noterat när dokumentären om Johan Tuuri skulle sändas.
- Tuuri betyder lyckokast på finska.
- Översatt till svenska blir det nog lappkast eftersom Tuuri var svensk same, framförde jag som ett skämt.
- Brukar ni svenskar säga att något ligger ett "renpiss bort". Ja du vet, en ren kastar vatten och sen springer den en viss sträcka och kastar vatten igen. I finskan har vi ett sådant uttryck.
Någon som vet hur långt ett renpiss är?.
Vi kom in på TV-progam att bevaka under julhelgen. Jag frågade om hon hade noterat när dokumentären om Johan Tuuri skulle sändas.
- Tuuri betyder lyckokast på finska.
- Översatt till svenska blir det nog lappkast eftersom Tuuri var svensk same, framförde jag som ett skämt.
- Brukar ni svenskar säga att något ligger ett "renpiss bort". Ja du vet, en ren kastar vatten och sen springer den en viss sträcka och kastar vatten igen. I finskan har vi ett sådant uttryck.
Någon som vet hur långt ett renpiss är?.
Kunskap - vad är det?
En man som är bekymrad över att kunskap går förlorad är Yngve Ryd. Han har skrivit flera böcker om ämnen som man egentligen bara kan lära sig genom upprepat nötande, göra egna erfarenheter om.
Jag lyssnade på Yngve under ett föredrag på Etnografiska museet nyligen. Han delade ut en rejäl rallarsving åt de församlade museiexperterna.
- Ni samlar, mäter och dokumenterar. Allt som man redan kan se själv. Men hur används prylarna ni har samlat in?
När han skulle skriva boken om eld trodde han att det skulle vara enkelt att hitta redan skrivet material. Men han upptäckte att rese- och forskarberättelserna norr om Stockholm oftast sammanfattade bestyren att göra upp eld med "så gjorde de upp eld".
Några böcker han skrivit är:
Eld, flammor och glöd samisk eldkonst. Natur och Kultur, Sverige, 2005 (ISBN 9127107507).
Timmerhästens bok Dialogos Förlag AB, Sverige, 200502 (ISBN 9175041731).
TIMRADE KATOR; INTERVJUER Ajtte Förlag, Sverige, (ISBN 9187636670).
Om du vill låna Yngves böcker på bibliotek kan du kolla här http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple
Nu ska jag läsa boken Eld.
Jag lyssnade på Yngve under ett föredrag på Etnografiska museet nyligen. Han delade ut en rejäl rallarsving åt de församlade museiexperterna.
- Ni samlar, mäter och dokumenterar. Allt som man redan kan se själv. Men hur används prylarna ni har samlat in?
När han skulle skriva boken om eld trodde han att det skulle vara enkelt att hitta redan skrivet material. Men han upptäckte att rese- och forskarberättelserna norr om Stockholm oftast sammanfattade bestyren att göra upp eld med "så gjorde de upp eld".
Några böcker han skrivit är:
Eld, flammor och glöd samisk eldkonst. Natur och Kultur, Sverige, 2005 (ISBN 9127107507).
Timmerhästens bok Dialogos Förlag AB, Sverige, 200502 (ISBN 9175041731).
TIMRADE KATOR; INTERVJUER Ajtte Förlag, Sverige, (ISBN 9187636670).
Om du vill låna Yngves böcker på bibliotek kan du kolla här http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple
Nu ska jag läsa boken Eld.
Ett tittskåp
Carl Gustaf har flyttat hem till oss. Ja, inte knugen. Utan hans granne från Handöl, några renpiss bort från kungens stuga i Jämtland. Det är en braskamin med fönsterluckor som nu står i hörnet där TVn stod förut. Den fyller samma funktion - man tittar in i den.
Det är rogivande, jag och min hustru reflekterar. Jag över alla samtal jag haft med en kompis som gärna reflekterar över elden och de urkrafter som han påstår sitter nedärvda i generna.
Elden som mänsklighetens möjliggörare, det som gav människan fördel över andra arter - som han nu förgör.
Elden som mötesplats för generationers berättartradition och kunskap som med upprepat nötande lärdes av nya generationer. Ett dåtida tittskåp. En mediakanal på utdöende.
Det nutida tittskåpet. Snabba pixlar och ljud. Jakt efter det nya, nyare, nyast. Ingen tid för upprepning, lärande - tillför det kunskap?
Det är rogivande, jag och min hustru reflekterar. Jag över alla samtal jag haft med en kompis som gärna reflekterar över elden och de urkrafter som han påstår sitter nedärvda i generna.
Elden som mänsklighetens möjliggörare, det som gav människan fördel över andra arter - som han nu förgör.
Elden som mötesplats för generationers berättartradition och kunskap som med upprepat nötande lärdes av nya generationer. Ett dåtida tittskåp. En mediakanal på utdöende.
Det nutida tittskåpet. Snabba pixlar och ljud. Jakt efter det nya, nyare, nyast. Ingen tid för upprepning, lärande - tillför det kunskap?
Jokkmokks marknad - forum för samisk folkrätt
Sverige, samerna och folkrätten
Syftet med konferensen är att belysa den kritik som bland annat FN riktar mot Sverige rörande samernas situation. En rad experter med kompetens på området deltar med kortare inlägg. Representanter för staten och för samerna medverkar därefter i ett samtal i panelform. Seminariet avslutas med en öppen utfrågning. Seminariet öppnas av Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg. Övriga medverkande: Alexandre Sicilianos, ledamot i FN:s granskningskommitté/CERD, Anita Klum, Ann-Christin Nyqvist, Bertil Bengtsson, Brita Stina Sjaggo, Christina Allard, Hugh Beach, Lars Anders Baer, Maja Kirilova Eriksson, Mattias Åhrén, Pernilla Nilsson, Pär Hallström, Sören Ekström, Ulf Mörkenstam.
Onsdag 1 februari 2006
Tid: 13.00-17.00
Adress: Sparbankssalen, Ája, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
http://www.jokkmokksmarknad.se/060201.html
http://www.mrforum.se/?documentId=10&eventId=60