En intressant debatt pågår...
..där denna webblog har väckt tankar och debattlust.
http://forum.svt.se/jive/svt/thread.jspa?threadID=2705&start=150&tstart=2
Egotrippad? javissst, det står ju i programförklaringen till denna webblogg - "om mig själv".
Etnisk rensning? har faktisk ingen aning om samer tar det begreppet i anspråk när man talar med FN. Någon som vet?
"Etnisk rensning" var bara min egotrippade slutsats av den lilla analys av det jag har hunnit ta till mig om detta under min något mer än 50-åriga levnad och släkts historia. Och av debattinläggen att döma, som fyllde på med historiska fakta, var det inte fel slutsats.
http://forum.svt.se/jive/svt/thread.jspa?threadID=2705&start=150&tstart=2
Egotrippad? javissst, det står ju i programförklaringen till denna webblogg - "om mig själv".
Etnisk rensning? har faktisk ingen aning om samer tar det begreppet i anspråk när man talar med FN. Någon som vet?
"Etnisk rensning" var bara min egotrippade slutsats av den lilla analys av det jag har hunnit ta till mig om detta under min något mer än 50-åriga levnad och släkts historia. Och av debattinläggen att döma, som fyllde på med historiska fakta, var det inte fel slutsats.
Per Niilla - säker same!
Apropos livsstilar och yrken, se längre fram, så damp det igår ned i brevlådan en tidskrift jag prenumererar på, nr 3 2006 av Säkerhet och sekretess. Tidskriften är en professionell nödvändighet för de som jobbar i svensk säkerhetsbransch.
Per Niila Stålka, tidigare känd under efternamnet Albinsson, är en känd profil i IT-säkerhetsbranschen. En artikel med den för oss samer inte helt obekanta titeln Same, Same but different skildrar Per Niila idag och hans steg till att jobba med Ajtte för att bygga upp jojkarkivet. Så här presenteras han i ingressen:
"Per Niila Stålka är mannen som gick från Datanätverkare till same. I och med det slöts cirkeln, men han är fortfarande en säkerhetsprofil av rang – om än i mer färggrann dräkt än datamässornas grå kostymer."
Per Niila Stålka, tidigare känd under efternamnet Albinsson, är en känd profil i IT-säkerhetsbranschen. En artikel med den för oss samer inte helt obekanta titeln Same, Same but different skildrar Per Niila idag och hans steg till att jobba med Ajtte för att bygga upp jojkarkivet. Så här presenteras han i ingressen:
"Per Niila Stålka är mannen som gick från Datanätverkare till same. I och med det slöts cirkeln, men han är fortfarande en säkerhetsprofil av rang – om än i mer färggrann dräkt än datamässornas grå kostymer."
Samernas speciella livsstil
Det kom ett brev till sameföreningen.
hej! buoris!
jag ska inom kort hålla några föreläsningar om fjällvandring längs kungsleden för svenskstuderande i XXXX. jag kommer i dessa föreläsningar även tala om lappland, allemansrätten - och samer.
I skolornas presentation av detta, har jag nu fått veta, står att jag ska tala om "samerna och deras kultur, mat, traditioner och speciella livsstil". Kommentarer på detta är mycket välkomna
Vad är livsstil? Livsstilar förändras beroende på förutsättningar och yttre påverkan.
Vad är det som syns utåt? Ha kolt på sig vid högtidliga tillfällen?
När man pratar om en "speciell livsstil" är det viktigt att komma ihåg att lagstiftning, svenskt historieperspektiv och allmänna samhällsattityder under större delen av 1900-talet har tryckt ut snäva definitioner för vem som är same eller vad som är samisk livstil (ex vis min mor blev utsatt för detta och "livsstilen" i min familj har bubblat lågt under ytan och är i fullfärd med att definieras nu).
Och svensk regering har fortfarande attityden att det bara är en renägande same som räknas som same. Norsk regering har en annan uppfattning och ser hela det samiska folket i utredningar och lagstiftning.
Livsstilar är starkt förknippade med yrken. Den livsstil som oftast avses i samband med samer är ju den som rennäringen traditionellt medför; att flytta med renarna, att bo i kåtor. Minst två yrkesanknutna livsstilar har traditionellt funnits/finns, fjällsamens och skogssamens.
En hel mängd nya yrken finns nu i det samiska samhället, d v s de traditionell livsstilarna och yrkena har över tiden förändrats (ingen bor ju permanent i kåta). Exempel på nya yrken som har tillkommit i samiska samhället är konsthantverkeren på heltid, kulturararbetaren, journalisten, språkläraren, forskaren, tjänstemannen och politikern i sametinget, handläggare av samiska frågor i regeringsdepartement och länsstyrelser, ekononomiska rådgivare och konsulter till samiska näringsföretag etc.
I dag finns det cirka 2000 familjer som lever av den traditionella samiska näringarna och som möjligtvis skulle kunna beslås med att ha "speciell livsstil."
anser ni att det finns en speciell samisk livsstil generellt? för man den i stockholm också? och om inte,
Möjligheterna och förutsättningarna att upprätthålla den "speciella livsstilen" beroror på fysiska, emotionella och kunskapsmässiga avstånd. Livsstilsmässigt är Stockholm en glesbygd även om det eventuellt bor fler samer per kvadratkilometer i Stockholm än i Kiruna. Detta medför att idag är det individen själv som definierar vad som är en samisk livsstil (om han ens tänker på det!).
Samisk livsstil i Stockholm kan karakteriseras av två minsta gemensamna nämnare;
Att erbjuda kontaktforum, språkkkurser, fester, kulturföredrag, information om var man hittar det samiska. Att lära sig mer om samiska matttraditioner och tillämpa dem i sin familj kan ju vara en del av en livsstil.
Numera finns det ju också goda möjligheter att följa med det samiska i samiska media, som webradio och webtv och att följa med i samiska media kan ju vara en del av en livsstil.
hur förhåller man sig då till sametingets ena definition av same som:
"den som anser sig själv som same, och blir betraktad som same, och som fullt ut inordnar sig i samernas samhällsordning, och som av det representativa samiska organet godkänns som same."
Ovanstående definition känner jag inte igen som sametingets. Den som gäller för att vara röstberättigad till sametinget finns här.
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1147
Sameföreningen i Stockholm är ingen politisk organisation och använder
därför inte medlemskap i röstlängden som kriteria för medlemskap. Det är
medlemmens egen utsaga om sitt ursprung och identitet som gäller och
medför rösträtt på årsmötet. Vi har också medlemmar utan samisk identitet
och ursprung och de upptas som stödmedlemmer.
Vi ser inga problem med denna ordning eftersom människor i allmännhet är
uppriktiga.
Röstlängden är betydelsefull för att rekrytera nya medlemmar.
hej! buoris!
jag ska inom kort hålla några föreläsningar om fjällvandring längs kungsleden för svenskstuderande i XXXX. jag kommer i dessa föreläsningar även tala om lappland, allemansrätten - och samer.
I skolornas presentation av detta, har jag nu fått veta, står att jag ska tala om "samerna och deras kultur, mat, traditioner och speciella livsstil". Kommentarer på detta är mycket välkomna
Vad är livsstil? Livsstilar förändras beroende på förutsättningar och yttre påverkan.
Vad är det som syns utåt? Ha kolt på sig vid högtidliga tillfällen?
När man pratar om en "speciell livsstil" är det viktigt att komma ihåg att lagstiftning, svenskt historieperspektiv och allmänna samhällsattityder under större delen av 1900-talet har tryckt ut snäva definitioner för vem som är same eller vad som är samisk livstil (ex vis min mor blev utsatt för detta och "livsstilen" i min familj har bubblat lågt under ytan och är i fullfärd med att definieras nu).
Och svensk regering har fortfarande attityden att det bara är en renägande same som räknas som same. Norsk regering har en annan uppfattning och ser hela det samiska folket i utredningar och lagstiftning.
Livsstilar är starkt förknippade med yrken. Den livsstil som oftast avses i samband med samer är ju den som rennäringen traditionellt medför; att flytta med renarna, att bo i kåtor. Minst två yrkesanknutna livsstilar har traditionellt funnits/finns, fjällsamens och skogssamens.
En hel mängd nya yrken finns nu i det samiska samhället, d v s de traditionell livsstilarna och yrkena har över tiden förändrats (ingen bor ju permanent i kåta). Exempel på nya yrken som har tillkommit i samiska samhället är konsthantverkeren på heltid, kulturararbetaren, journalisten, språkläraren, forskaren, tjänstemannen och politikern i sametinget, handläggare av samiska frågor i regeringsdepartement och länsstyrelser, ekononomiska rådgivare och konsulter till samiska näringsföretag etc.
I dag finns det cirka 2000 familjer som lever av den traditionella samiska näringarna och som möjligtvis skulle kunna beslås med att ha "speciell livsstil."
anser ni att det finns en speciell samisk livsstil generellt? för man den i stockholm också? och om inte,
Möjligheterna och förutsättningarna att upprätthålla den "speciella livsstilen" beroror på fysiska, emotionella och kunskapsmässiga avstånd. Livsstilsmässigt är Stockholm en glesbygd även om det eventuellt bor fler samer per kvadratkilometer i Stockholm än i Kiruna. Detta medför att idag är det individen själv som definierar vad som är en samisk livsstil (om han ens tänker på det!).
Samisk livsstil i Stockholm kan karakteriseras av två minsta gemensamna nämnare;
- odling av kultur- och ursprungstillhörighet,
- upprätthålla sin samiska identifikation.
Att erbjuda kontaktforum, språkkkurser, fester, kulturföredrag, information om var man hittar det samiska. Att lära sig mer om samiska matttraditioner och tillämpa dem i sin familj kan ju vara en del av en livsstil.
Numera finns det ju också goda möjligheter att följa med det samiska i samiska media, som webradio och webtv och att följa med i samiska media kan ju vara en del av en livsstil.
hur förhåller man sig då till sametingets ena definition av same som:
"den som anser sig själv som same, och blir betraktad som same, och som fullt ut inordnar sig i samernas samhällsordning, och som av det representativa samiska organet godkänns som same."
Ovanstående definition känner jag inte igen som sametingets. Den som gäller för att vara röstberättigad till sametinget finns här.
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1147
Sameföreningen i Stockholm är ingen politisk organisation och använder
därför inte medlemskap i röstlängden som kriteria för medlemskap. Det är
medlemmens egen utsaga om sitt ursprung och identitet som gäller och
medför rösträtt på årsmötet. Vi har också medlemmar utan samisk identitet
och ursprung och de upptas som stödmedlemmer.
Vi ser inga problem med denna ordning eftersom människor i allmännhet är
uppriktiga.
Röstlängden är betydelsefull för att rekrytera nya medlemmar.
Cykling i Björkarnas stad
Umeås mest välkända attribut är björken, Björklöven ex vis. Därefter nämns de vackra flickorna, oftast studentskor på skolor av skiftande slag. Och cykeln är ett dominerande fortskaffningsmedel - Umeå centrum är ofta inte längre bort än 3-4 kilometer.
Sammanfattningsvis: Sommartid cyklar de vackra studentskorna på sina cyklar längs de björkkantade gatorna och det numera välutvecklade cykelbanenätet.
Björken är jag våldsamt allergisk emot. De vackra studentskorna har bara varit skådebröd. Och cykeln har oftast varit mormors eller morbrors gamla avlagda.
Efter ett par veckors hårt arbete och resor hade jag ett uppdämt behov av att göra något fysiskt. Låna skidor? - Nej, det tar för lång tid att valla upp ett par, men, du kan låna min cykel! Cyklar du på vintern? Jajamen, dubbdäck. Finns sånt? Har bara hört talas om nabbdäck. Jepp, fler dubbar fram än bak. Bromsa med bägge handbromsrna samtidigt, var det sista förmaningsordet från morbror.
Sticker iväg på min absolut första vintercyklingstur, runt över Carlshem- och Marieområdena, snuddar vid Gamlia. Det funkar. Inget dramatiskt inträffar. Ramlar inte.
Funderar över att det kanske är dags att uppgradera den 15 år gamla mountain bike som författaren inköpte 1991 billigt, billigt(styre och vevhus glappar väldigt billigt), och rusta den för vinterbruk. Kanske att dubbdäck kan förlänga säsongen för de 14 cykelkilometrarna till Stockholmsjobbet?
Sammanfattningsvis: Sommartid cyklar de vackra studentskorna på sina cyklar längs de björkkantade gatorna och det numera välutvecklade cykelbanenätet.
Björken är jag våldsamt allergisk emot. De vackra studentskorna har bara varit skådebröd. Och cykeln har oftast varit mormors eller morbrors gamla avlagda.
Efter ett par veckors hårt arbete och resor hade jag ett uppdämt behov av att göra något fysiskt. Låna skidor? - Nej, det tar för lång tid att valla upp ett par, men, du kan låna min cykel! Cyklar du på vintern? Jajamen, dubbdäck. Finns sånt? Har bara hört talas om nabbdäck. Jepp, fler dubbar fram än bak. Bromsa med bägge handbromsrna samtidigt, var det sista förmaningsordet från morbror.
Sticker iväg på min absolut första vintercyklingstur, runt över Carlshem- och Marieområdena, snuddar vid Gamlia. Det funkar. Inget dramatiskt inträffar. Ramlar inte.
Funderar över att det kanske är dags att uppgradera den 15 år gamla mountain bike som författaren inköpte 1991 billigt, billigt(styre och vevhus glappar väldigt billigt), och rusta den för vinterbruk. Kanske att dubbdäck kan förlänga säsongen för de 14 cykelkilometrarna till Stockholmsjobbet?
Umeå är nära och Umeå är långt borta
Det är andra gången nu som jag deltagit i Ubmejen Biejveh. Det är sjunde gången som veckan genomförs. Det finns livskraft och utveckling i den Samiska Veckan som idé.
Utan att förringa Jokkmokk eller Kiruna tror jag på Umeå som ett samiskt kulturcentrum och mötesplats, samisk portal. Jokkmokk är ju den äldsta och mest traditionstyngda mötesplatsen. Kiruna är det politiska navet.
Umeå är nära...
...men inte för nära konflikterna. Visst finns markkonflikterna bara någon mil utanför stadskärnan men Umeborna och dess besökare är ofta inte personligen involverade i konflikterna. Den akademiska miljön i staden innebär att det finns tolerans och nyfikenhet för det samiska, även för det som är gränsöverskridande och utvecklar traditionerna.
Umeå är långt borta..
... men inte för långt borta för att viktiga aktörer med kunskap att dela skall kunna komma till mötena. Ex vis aktörer från samebyar och näringar eller kunskapsssökare från andra delar av landet. Och det är viktigt för alla som söker kunskap för att revitalisera och återknyta till sin samiska identititet.
Återknytning
Med bl. a. en titt i programmet för Ubmejen Biejveh som hjälp listar jag aktörer viktiga ur ett revitaliserings- ock återknytningssperspektiv.
Umeå Universitet
- språkinstitutioner
- forsknng
- forskningsarkivet
- lappmissionsskolorna ex vis
Västerbottens museeum
- fotoarkivet
- museets databas
Dialekt-, ortnamns- folminnesarkivet i Umeå (DAUM)
- ljud- och musikupptagningar
Folkrörelsearkivet i västerbotten
- Umans Flottningsföreningsarkiv
Alla ovan har varit källor i min egen revitalisering och återknytning till det samiska.
http://www.samiskaveckan.sapmi.net/
Utan att förringa Jokkmokk eller Kiruna tror jag på Umeå som ett samiskt kulturcentrum och mötesplats, samisk portal. Jokkmokk är ju den äldsta och mest traditionstyngda mötesplatsen. Kiruna är det politiska navet.
Umeå är nära...
...men inte för nära konflikterna. Visst finns markkonflikterna bara någon mil utanför stadskärnan men Umeborna och dess besökare är ofta inte personligen involverade i konflikterna. Den akademiska miljön i staden innebär att det finns tolerans och nyfikenhet för det samiska, även för det som är gränsöverskridande och utvecklar traditionerna.
Umeå är långt borta..
... men inte för långt borta för att viktiga aktörer med kunskap att dela skall kunna komma till mötena. Ex vis aktörer från samebyar och näringar eller kunskapsssökare från andra delar av landet. Och det är viktigt för alla som söker kunskap för att revitalisera och återknyta till sin samiska identititet.
Återknytning
Med bl. a. en titt i programmet för Ubmejen Biejveh som hjälp listar jag aktörer viktiga ur ett revitaliserings- ock återknytningssperspektiv.
Umeå Universitet
- språkinstitutioner
- forsknng
- forskningsarkivet
- lappmissionsskolorna ex vis
Västerbottens museeum
- fotoarkivet
- museets databas
Dialekt-, ortnamns- folminnesarkivet i Umeå (DAUM)
- ljud- och musikupptagningar
Folkrörelsearkivet i västerbotten
- Umans Flottningsföreningsarkiv
Alla ovan har varit källor i min egen revitalisering och återknytning till det samiska.
http://www.samiskaveckan.sapmi.net/