Samernas speciella livsstil
Det kom ett brev till sameföreningen.
hej! buoris!
jag ska inom kort hålla några föreläsningar om fjällvandring längs kungsleden för svenskstuderande i XXXX. jag kommer i dessa föreläsningar även tala om lappland, allemansrätten - och samer.
I skolornas presentation av detta, har jag nu fått veta, står att jag ska tala om "samerna och deras kultur, mat, traditioner och speciella livsstil". Kommentarer på detta är mycket välkomna
Vad är livsstil? Livsstilar förändras beroende på förutsättningar och yttre påverkan.
Vad är det som syns utåt? Ha kolt på sig vid högtidliga tillfällen?
När man pratar om en "speciell livsstil" är det viktigt att komma ihåg att lagstiftning, svenskt historieperspektiv och allmänna samhällsattityder under större delen av 1900-talet har tryckt ut snäva definitioner för vem som är same eller vad som är samisk livstil (ex vis min mor blev utsatt för detta och "livsstilen" i min familj har bubblat lågt under ytan och är i fullfärd med att definieras nu).
Och svensk regering har fortfarande attityden att det bara är en renägande same som räknas som same. Norsk regering har en annan uppfattning och ser hela det samiska folket i utredningar och lagstiftning.
Livsstilar är starkt förknippade med yrken. Den livsstil som oftast avses i samband med samer är ju den som rennäringen traditionellt medför; att flytta med renarna, att bo i kåtor. Minst två yrkesanknutna livsstilar har traditionellt funnits/finns, fjällsamens och skogssamens.
En hel mängd nya yrken finns nu i det samiska samhället, d v s de traditionell livsstilarna och yrkena har över tiden förändrats (ingen bor ju permanent i kåta). Exempel på nya yrken som har tillkommit i samiska samhället är konsthantverkeren på heltid, kulturararbetaren, journalisten, språkläraren, forskaren, tjänstemannen och politikern i sametinget, handläggare av samiska frågor i regeringsdepartement och länsstyrelser, ekononomiska rådgivare och konsulter till samiska näringsföretag etc.
I dag finns det cirka 2000 familjer som lever av den traditionella samiska näringarna och som möjligtvis skulle kunna beslås med att ha "speciell livsstil."
anser ni att det finns en speciell samisk livsstil generellt? för man den i stockholm också? och om inte,
Möjligheterna och förutsättningarna att upprätthålla den "speciella livsstilen" beroror på fysiska, emotionella och kunskapsmässiga avstånd. Livsstilsmässigt är Stockholm en glesbygd även om det eventuellt bor fler samer per kvadratkilometer i Stockholm än i Kiruna. Detta medför att idag är det individen själv som definierar vad som är en samisk livsstil (om han ens tänker på det!).
Samisk livsstil i Stockholm kan karakteriseras av två minsta gemensamna nämnare;
Att erbjuda kontaktforum, språkkkurser, fester, kulturföredrag, information om var man hittar det samiska. Att lära sig mer om samiska matttraditioner och tillämpa dem i sin familj kan ju vara en del av en livsstil.
Numera finns det ju också goda möjligheter att följa med det samiska i samiska media, som webradio och webtv och att följa med i samiska media kan ju vara en del av en livsstil.
hur förhåller man sig då till sametingets ena definition av same som:
"den som anser sig själv som same, och blir betraktad som same, och som fullt ut inordnar sig i samernas samhällsordning, och som av det representativa samiska organet godkänns som same."
Ovanstående definition känner jag inte igen som sametingets. Den som gäller för att vara röstberättigad till sametinget finns här.
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1147
Sameföreningen i Stockholm är ingen politisk organisation och använder
därför inte medlemskap i röstlängden som kriteria för medlemskap. Det är
medlemmens egen utsaga om sitt ursprung och identitet som gäller och
medför rösträtt på årsmötet. Vi har också medlemmar utan samisk identitet
och ursprung och de upptas som stödmedlemmer.
Vi ser inga problem med denna ordning eftersom människor i allmännhet är
uppriktiga.
Röstlängden är betydelsefull för att rekrytera nya medlemmar.
hej! buoris!
jag ska inom kort hålla några föreläsningar om fjällvandring längs kungsleden för svenskstuderande i XXXX. jag kommer i dessa föreläsningar även tala om lappland, allemansrätten - och samer.
I skolornas presentation av detta, har jag nu fått veta, står att jag ska tala om "samerna och deras kultur, mat, traditioner och speciella livsstil". Kommentarer på detta är mycket välkomna
Vad är livsstil? Livsstilar förändras beroende på förutsättningar och yttre påverkan.
Vad är det som syns utåt? Ha kolt på sig vid högtidliga tillfällen?
När man pratar om en "speciell livsstil" är det viktigt att komma ihåg att lagstiftning, svenskt historieperspektiv och allmänna samhällsattityder under större delen av 1900-talet har tryckt ut snäva definitioner för vem som är same eller vad som är samisk livstil (ex vis min mor blev utsatt för detta och "livsstilen" i min familj har bubblat lågt under ytan och är i fullfärd med att definieras nu).
Och svensk regering har fortfarande attityden att det bara är en renägande same som räknas som same. Norsk regering har en annan uppfattning och ser hela det samiska folket i utredningar och lagstiftning.
Livsstilar är starkt förknippade med yrken. Den livsstil som oftast avses i samband med samer är ju den som rennäringen traditionellt medför; att flytta med renarna, att bo i kåtor. Minst två yrkesanknutna livsstilar har traditionellt funnits/finns, fjällsamens och skogssamens.
En hel mängd nya yrken finns nu i det samiska samhället, d v s de traditionell livsstilarna och yrkena har över tiden förändrats (ingen bor ju permanent i kåta). Exempel på nya yrken som har tillkommit i samiska samhället är konsthantverkeren på heltid, kulturararbetaren, journalisten, språkläraren, forskaren, tjänstemannen och politikern i sametinget, handläggare av samiska frågor i regeringsdepartement och länsstyrelser, ekononomiska rådgivare och konsulter till samiska näringsföretag etc.
I dag finns det cirka 2000 familjer som lever av den traditionella samiska näringarna och som möjligtvis skulle kunna beslås med att ha "speciell livsstil."
anser ni att det finns en speciell samisk livsstil generellt? för man den i stockholm också? och om inte,
Möjligheterna och förutsättningarna att upprätthålla den "speciella livsstilen" beroror på fysiska, emotionella och kunskapsmässiga avstånd. Livsstilsmässigt är Stockholm en glesbygd även om det eventuellt bor fler samer per kvadratkilometer i Stockholm än i Kiruna. Detta medför att idag är det individen själv som definierar vad som är en samisk livsstil (om han ens tänker på det!).
Samisk livsstil i Stockholm kan karakteriseras av två minsta gemensamna nämnare;
- odling av kultur- och ursprungstillhörighet,
- upprätthålla sin samiska identifikation.
Att erbjuda kontaktforum, språkkkurser, fester, kulturföredrag, information om var man hittar det samiska. Att lära sig mer om samiska matttraditioner och tillämpa dem i sin familj kan ju vara en del av en livsstil.
Numera finns det ju också goda möjligheter att följa med det samiska i samiska media, som webradio och webtv och att följa med i samiska media kan ju vara en del av en livsstil.
hur förhåller man sig då till sametingets ena definition av same som:
"den som anser sig själv som same, och blir betraktad som same, och som fullt ut inordnar sig i samernas samhällsordning, och som av det representativa samiska organet godkänns som same."
Ovanstående definition känner jag inte igen som sametingets. Den som gäller för att vara röstberättigad till sametinget finns här.
http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1147
Sameföreningen i Stockholm är ingen politisk organisation och använder
därför inte medlemskap i röstlängden som kriteria för medlemskap. Det är
medlemmens egen utsaga om sitt ursprung och identitet som gäller och
medför rösträtt på årsmötet. Vi har också medlemmar utan samisk identitet
och ursprung och de upptas som stödmedlemmer.
Vi ser inga problem med denna ordning eftersom människor i allmännhet är
uppriktiga.
Röstlängden är betydelsefull för att rekrytera nya medlemmar.
Umeå är nära och Umeå är långt borta
Det är andra gången nu som jag deltagit i Ubmejen Biejveh. Det är sjunde gången som veckan genomförs. Det finns livskraft och utveckling i den Samiska Veckan som idé.
Utan att förringa Jokkmokk eller Kiruna tror jag på Umeå som ett samiskt kulturcentrum och mötesplats, samisk portal. Jokkmokk är ju den äldsta och mest traditionstyngda mötesplatsen. Kiruna är det politiska navet.
Umeå är nära...
...men inte för nära konflikterna. Visst finns markkonflikterna bara någon mil utanför stadskärnan men Umeborna och dess besökare är ofta inte personligen involverade i konflikterna. Den akademiska miljön i staden innebär att det finns tolerans och nyfikenhet för det samiska, även för det som är gränsöverskridande och utvecklar traditionerna.
Umeå är långt borta..
... men inte för långt borta för att viktiga aktörer med kunskap att dela skall kunna komma till mötena. Ex vis aktörer från samebyar och näringar eller kunskapsssökare från andra delar av landet. Och det är viktigt för alla som söker kunskap för att revitalisera och återknyta till sin samiska identititet.
Återknytning
Med bl. a. en titt i programmet för Ubmejen Biejveh som hjälp listar jag aktörer viktiga ur ett revitaliserings- ock återknytningssperspektiv.
Umeå Universitet
- språkinstitutioner
- forsknng
- forskningsarkivet
- lappmissionsskolorna ex vis
Västerbottens museeum
- fotoarkivet
- museets databas
Dialekt-, ortnamns- folminnesarkivet i Umeå (DAUM)
- ljud- och musikupptagningar
Folkrörelsearkivet i västerbotten
- Umans Flottningsföreningsarkiv
Alla ovan har varit källor i min egen revitalisering och återknytning till det samiska.
http://www.samiskaveckan.sapmi.net/
Utan att förringa Jokkmokk eller Kiruna tror jag på Umeå som ett samiskt kulturcentrum och mötesplats, samisk portal. Jokkmokk är ju den äldsta och mest traditionstyngda mötesplatsen. Kiruna är det politiska navet.
Umeå är nära...
...men inte för nära konflikterna. Visst finns markkonflikterna bara någon mil utanför stadskärnan men Umeborna och dess besökare är ofta inte personligen involverade i konflikterna. Den akademiska miljön i staden innebär att det finns tolerans och nyfikenhet för det samiska, även för det som är gränsöverskridande och utvecklar traditionerna.
Umeå är långt borta..
... men inte för långt borta för att viktiga aktörer med kunskap att dela skall kunna komma till mötena. Ex vis aktörer från samebyar och näringar eller kunskapsssökare från andra delar av landet. Och det är viktigt för alla som söker kunskap för att revitalisera och återknyta till sin samiska identititet.
Återknytning
Med bl. a. en titt i programmet för Ubmejen Biejveh som hjälp listar jag aktörer viktiga ur ett revitaliserings- ock återknytningssperspektiv.
Umeå Universitet
- språkinstitutioner
- forsknng
- forskningsarkivet
- lappmissionsskolorna ex vis
Västerbottens museeum
- fotoarkivet
- museets databas
Dialekt-, ortnamns- folminnesarkivet i Umeå (DAUM)
- ljud- och musikupptagningar
Folkrörelsearkivet i västerbotten
- Umans Flottningsföreningsarkiv
Alla ovan har varit källor i min egen revitalisering och återknytning till det samiska.
http://www.samiskaveckan.sapmi.net/