Samisk Eldkonst II
Innehavet av Carl Gustaf har inte varit utan erfarenheter (läs misslyckanden). Det har rykt in! Bor man i ett mekaniskt ventilerat hus ska man öppna fönster eller dörr när man sätter igång brasan, allt enligt instruktionsboken. Man ska stapla veden som ett stockvirkeshus. Tidningspapper är bara inte ett lämpligt tändmedel. Trots att man för upp en tidningsfackla i rökgången.
Kastade mig över Yngve Ryds bok "Eld, flammor och glöd - samisk eldkonst". Han återberättar om näverns förträffliga egenskapaer. Provar - det stämmer! Den flammar upp och brinner intensivt och länge. Men orkar bara inte att hålla på och riva näver och stå i. Har ingen riktig ve'bo' att jobba, lagra och förvara i. Har bara en lastpall med säckad ved i carporten (min hustru har försänkningar i den finska björkvedsimportbranschen i Stockholm - samma kille som levererar till Statoil).
Min hustru har jagat efter "tändblock". Tji, alla förstår vad det är men ingen vet var de finns. Så en kväll står jag i kassakön på ICA. Kastar ett öga mot golvet - under alla godishyllorna. BRASTÄNDARE - heter det. Har aldrig tidigare sett det tändsticksliknande paketet, lika stort som 15 normalstora tändsticksaskar. Varför har jag aldrig sett BRASTÄNDARE förut? Med Ture Nermans Solstickspojke raskt marscherande på asken!
Nu är min samiska eldkonst denna:
Bygger ett "stockvirkeshus" i två lager. Näversidan nedåt. Petar in en braständare under vardera "knuten". Fjuttar på tändsatsen på BRASTÄNDAREN med en gaständare. Det fräser till som i en stubintråd på en fyrverkeripjäs. Och nu brinner denna tingest i 15 garanterade minuter och slickar björkveden ömt.
Inge - som nu inte behöver öppna fönstret för att tända brasa.
Kastade mig över Yngve Ryds bok "Eld, flammor och glöd - samisk eldkonst". Han återberättar om näverns förträffliga egenskapaer. Provar - det stämmer! Den flammar upp och brinner intensivt och länge. Men orkar bara inte att hålla på och riva näver och stå i. Har ingen riktig ve'bo' att jobba, lagra och förvara i. Har bara en lastpall med säckad ved i carporten (min hustru har försänkningar i den finska björkvedsimportbranschen i Stockholm - samma kille som levererar till Statoil).
Min hustru har jagat efter "tändblock". Tji, alla förstår vad det är men ingen vet var de finns. Så en kväll står jag i kassakön på ICA. Kastar ett öga mot golvet - under alla godishyllorna. BRASTÄNDARE - heter det. Har aldrig tidigare sett det tändsticksliknande paketet, lika stort som 15 normalstora tändsticksaskar. Varför har jag aldrig sett BRASTÄNDARE förut? Med Ture Nermans Solstickspojke raskt marscherande på asken!
Nu är min samiska eldkonst denna:
Bygger ett "stockvirkeshus" i två lager. Näversidan nedåt. Petar in en braständare under vardera "knuten". Fjuttar på tändsatsen på BRASTÄNDAREN med en gaständare. Det fräser till som i en stubintråd på en fyrverkeripjäs. Och nu brinner denna tingest i 15 garanterade minuter och slickar björkveden ömt.
Inge - som nu inte behöver öppna fönstret för att tända brasa.
Vid svenskhetens nordliga utposter
Om bilden av samerna i svensk barn- och ungdomslitteratur under 1900-talet
Vid svenskhetens nordliga utposter är en viktig bok som behandlar oändligt mycket mer än samebilden i barn- och ungdomslitteraturen. Gerda Helena Lindskog ger i boken också en intressant historisk exposé över hur Norrland har exploaterats och hur ”civilisationen” har trängt in i Sameland – och läsaren får många tankeställare när det gäller svenskarnas förhållningssätt gentemot samerna.
Bilden av samerna i barn- och ungdomslitteraturen är starkt präglad av den tidsanda och de värderingar som råder när böckerna skrivs. Ofta skildras samelivet i romantiska ordalag och fram träder bilden av samen som den exotiske, ”Den Andre”. Inte sällan är beskrivningarna starkt fördomsfulla, snudd på rasistiska. På 1960-talet ökar kraven på realism och man inser att all litteratur innehåller värderingar, även om de kan vara väl gömda. I barn- och ungdomslitteraturen är dessa underliggande attityder lättare att blottlägga än i litteraturen för vuxna och därför blir den intressant att studera när man vill undersöka hur olika värderingssystem ser ut och hur och när dessa förändras.
Bakom boken ligger ett imponerande forsknings- och inläsningsarbete men Gerda Helena Lindskog bär sin stora kunskap med lätthet. Hennes bok är inte bara välskriven den är också lättläst – och det är fascinerande läsning även för den som inte har barnlitteratur som främsta intresse.
Vid svenskhetens nordliga utposter behandlar en del av vår historia som det fifi nns all anledning att begrunda – och ta lärdom av! Boken innehåller också intressanta bilder, bl a foton hämtade ur Borg Mesch-samlingen i Kiruna kommuns bildarkiv. För vidare upplysningar om boken kontakta Ingrid Hollenby, BTJ Förlag, 221 82 Lund, tel 046/18 04 37; e-post: [email protected]
Vid svenskhetens nordliga utposter har ett cirkapris på 382:- (inkl moms och frakt) och kan beställas via förlagets hemsida: www.btjforlag.se. Vid köp av ett större antal ex ges rabatt, kontakta förlaget.