Jokkmokks marknad - forum för samisk folkrätt
Sverige, samerna och folkrätten
Syftet med konferensen är att belysa den kritik som bland annat FN riktar mot Sverige rörande samernas situation. En rad experter med kompetens på området deltar med kortare inlägg. Representanter för staten och för samerna medverkar därefter i ett samtal i panelform. Seminariet avslutas med en öppen utfrågning. Seminariet öppnas av Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg. Övriga medverkande: Alexandre Sicilianos, ledamot i FN:s granskningskommitté/CERD, Anita Klum, Ann-Christin Nyqvist, Bertil Bengtsson, Brita Stina Sjaggo, Christina Allard, Hugh Beach, Lars Anders Baer, Maja Kirilova Eriksson, Mattias Åhrén, Pernilla Nilsson, Pär Hallström, Sören Ekström, Ulf Mörkenstam.
Onsdag 1 februari 2006
Tid: 13.00-17.00
Adress: Sparbankssalen, Ája, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
http://www.jokkmokksmarknad.se/060201.html
http://www.mrforum.se/?documentId=10&eventId=60
Moment 22
Smaka på den här:
"Utredaren drar slutsatsen att samernas rätt till renbetesmark måste stärkas för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Det finns risk för att markägare och kommunala företrädare i renskötselområdet kommer att göra motstånd mot att samerna skulle få en förstärkt rätt till marken."
http://www.riksdagen.se/debatt/0102/utskott/KU/KU15/KU150006.ASP
Och så här 5 år efteråt ser vi att markägarna gör motstånd fastän regeringen INTE har skrivit på ILO-konventionen. Trodde regeringen att någon Saltsjöbadsanda mellan samer och markägare skulle uppstå när regeringen valde att inte gå lagstiftningsvägen och ratificera?
Är det inte snarare så att just p g a regeringens icke-ställningstagande försvagades samernas rätt?
Jag menar att regeringen/staten hade en chans att återställa något av den orättvisa som begicks av kung Oscar 1 och av staten under avvittringen när staten fråntog lappen sin nyttjande/äganderätt precis så som staten idag ifrågasätter skärgårdsfiskarens rätt till sina fiskevatten p g a odokumenterad sedvanerätt.
Skillnaden är bara att hovrätten står på fiskarens sida.
"Utredaren drar slutsatsen att samernas rätt till renbetesmark måste stärkas för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Det finns risk för att markägare och kommunala företrädare i renskötselområdet kommer att göra motstånd mot att samerna skulle få en förstärkt rätt till marken."
http://www.riksdagen.se/debatt/0102/utskott/KU/KU15/KU150006.ASP
Och så här 5 år efteråt ser vi att markägarna gör motstånd fastän regeringen INTE har skrivit på ILO-konventionen. Trodde regeringen att någon Saltsjöbadsanda mellan samer och markägare skulle uppstå när regeringen valde att inte gå lagstiftningsvägen och ratificera?
Är det inte snarare så att just p g a regeringens icke-ställningstagande försvagades samernas rätt?
Jag menar att regeringen/staten hade en chans att återställa något av den orättvisa som begicks av kung Oscar 1 och av staten under avvittringen när staten fråntog lappen sin nyttjande/äganderätt precis så som staten idag ifrågasätter skärgårdsfiskarens rätt till sina fiskevatten p g a odokumenterad sedvanerätt.
Skillnaden är bara att hovrätten står på fiskarens sida.
Några som inte var tysta 2001
Saxat ur:
Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU15
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, m.m.
Reservationer
14. Ratificering av ILO-konventionen, m.m. (punkt 27)
Konstitutionsutskottets betänkande
2001/02:KU15
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, m.m.
Reservationer
14. Ratificering av ILO-konventionen, m.m. (punkt 27)
av Per Lager (mp) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K224 och avslår motion 2001/02:MJ525 yrkande 5.
Ställningstagande
ILO-konvention nr 169 innehåller bestämmelser som skall säkra ursprungsbefolkningarnas rätt till mark som de innehaft eller använt under lång tid. Konventionen trädde i kraft 1991 och har ratificerats av 14 länder, däribland Norge och Danmark. I Sverige har frågan hittills utretts. Utredaren drar slutsatsen att samernas rätt till renbetesmark måste stärkas för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Det finns risk för att markägare och kommunala företrädare i renskötselområdet kommer att göra motstånd mot att samerna skulle få en förstärkt rätt till marken. För oss är det emellertid naturligt att ta ställning för ursprungsbefolkningarnas rättigheter och att förespråka att även Sverige ratificerar konventionen. Det måste då bli en statlig uppgift att garantera rättigheterna för de individer som ingår i minoritetsgrupper, om lokala majoritetsbeslut riskerar att motverka minoritetens rättigheter. Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:K224 (fp) tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ILO-konvention 169 bör ratificeras.
ILO-konvention nr 169 innehåller bestämmelser som skall säkra ursprungsbefolkningarnas rätt till mark som de innehaft eller använt under lång tid. Konventionen trädde i kraft 1991 och har ratificerats av 14 länder, däribland Norge och Danmark. I Sverige har frågan hittills utretts. Utredaren drar slutsatsen att samernas rätt till renbetesmark måste stärkas för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Det finns risk för att markägare och kommunala företrädare i renskötselområdet kommer att göra motstånd mot att samerna skulle få en förstärkt rätt till marken. För oss är det emellertid naturligt att ta ställning för ursprungsbefolkningarnas rättigheter och att förespråka att även Sverige ratificerar konventionen. Det måste då bli en statlig uppgift att garantera rättigheterna för de individer som ingår i minoritetsgrupper, om lokala majoritetsbeslut riskerar att motverka minoritetens rättigheter. Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:K224 (fp) tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ILO-konvention 169 bör ratificeras.
15. Samernas rättegångskostnader och markfrågan (punkt 28)
av Per Lager (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:82 yrkande 12.
Ställningstagande
Sverige kan alltjämt inte på ett godtagbart sätt värna om och skydda den ursprungsbefolkning som lever innanför vår nationella gräns. I dagarna kom en hovrättsdom i en marktvist mellan ett antal samebyar och en större grupp markägare. Tvisten har pågått i tolv år och domen gick samebyarna emot. Domen påverkar på ett avgörande sätt samebyarnas möjlighet att bedriva rennäring. Jag vill betona vikten av att markfrågan ges en tillfredsställande lösning utifrån ett rättighetsperspektiv samt att samerna med hänsyn till pågående rättsprocesser ges ekonomiska möjligheter att föra sin talan. Markfrågan får inte vara avhängig av möjligheten för berörda samebyar att finansiera rättsprocesser som i slutändan kan leda till svåra ekonomiska avbräck. Detta bör med bifall till motion 2001/02:K82 yrkande 12 (mp) ges regeringen till känna.
Källa: http://www.riksdagen.se/debatt/0102/utskott/KU/KU15/KU150006.ASP
Sverige kan alltjämt inte på ett godtagbart sätt värna om och skydda den ursprungsbefolkning som lever innanför vår nationella gräns. I dagarna kom en hovrättsdom i en marktvist mellan ett antal samebyar och en större grupp markägare. Tvisten har pågått i tolv år och domen gick samebyarna emot. Domen påverkar på ett avgörande sätt samebyarnas möjlighet att bedriva rennäring. Jag vill betona vikten av att markfrågan ges en tillfredsställande lösning utifrån ett rättighetsperspektiv samt att samerna med hänsyn till pågående rättsprocesser ges ekonomiska möjligheter att föra sin talan. Markfrågan får inte vara avhängig av möjligheten för berörda samebyar att finansiera rättsprocesser som i slutändan kan leda till svåra ekonomiska avbräck. Detta bör med bifall till motion 2001/02:K82 yrkande 12 (mp) ges regeringen till känna.
Källa: http://www.riksdagen.se/debatt/0102/utskott/KU/KU15/KU150006.ASP